Du är här:Start > Blogg

11 jun måndag

Tankar från pastorn - Det här med att få något att växa

Men så blir det som det blir, samma visa varje år. De där små fröna som jag så noggrant satte ner i jorden blir det sällan så värst mycket avÄ
Ogräset växer och frodas, men var är smultronen? Luktärtorna och krassen? De fem små jordgubbarna som till slut tittar fram är små och äts upp i ett nafs av små barnmunnar, och så står jag där på Ica som vanligt och plockar på mig i fruktdisken. Besvikelsen breder ut sig och självförtroendet vad gäller odling får sig en törn. Samma visa varje år.

Men varför? Det verkar ju så lätt! När jag läser i böcker om odling och googlar olika växer så verkar det vara den enklaste saken i världen.
"Sätt fröet i jorden, vattna rikligt. Bli belönad.". Men riktigt så lätt kanske det ändå inte är när allt kommer till kritanÄ Jag börjar sakta men säkert förstå att det nog behövs lite mer än så. För hur ser jordmånen ut, som fröet sätts ned i? Och hur är det egentligen med omsorgen och ihärdigheten, finns den? Att så är väl en sak, men att rensa, sköta och vårda, ja, det kräver kanske ett större mått av engagemangÄ

Jag drar en parallell till det andliga livet. Kanske kan man se samma mönster vad gäller växt även där? Att så och sätta frön går väl an, det gör man vid enstaka tillfällen. Men att hålla ut i daglig vård och näring kan vara svårare.

Psalmisten skriver i psalm ett: "Lycklig den som inte följer de gudlösa, inte går syndares väg eller sitter bland hädare, utan har sin lust i Herrens lag och läser den dag och natt. Han är som ett träd planterat nära vatten Ä det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar bladen."

Strax är sommaren över oss och det kommer att ges gott om tillfällen till sådd. Möten, guds-tjänster, läger, bra poddar i lurarna när vi ligger i hängmattan eller klipper gräset. Guds ord som sås i våra hjärtan och rör vid våra liv. När det sker får vi vara tacksamma och glädjas! Men vi får också påminna oss om att allt detta kräver fortsatt vård och omsorg för att det ska få växa, bli livskraftigt och bära frukt också under tiden som kommer. Vi behöver umgås med det där ordet som blivit sått inom oss, ofta och intensivt. I våra tankar, i våra böner och i samtal med andra. Där och då kommer vi också att få skörda. Den solmogna goda frukten ges åt den ihärdige och kan sällan stressas fram. Sakta men säkert är det något som jag börjar att förstå. Det gäller både den andliga växten och den i min trädgård.

Jag ber att sommaren ska få vara en tid för sant växande, för dig och för mig och i vår församling. En tid när det goda Ordet kan få slå rot och växa sig kraftigt. Med Guds hjälp och ett visst mått av beslutsamhet vågar jag mig på det igen. Här ska det odlas!

/Johanna Fredrixon

11 jun måndag

Missionsrådet berättar

Så har vi ännu en gång deltagit i World Fairtrade Challenge.

7-9 maj inföll evenemanget och ett tjugotal länder i världen deltog, då man ordnar fika med minst en Fairtrademärkt produkt. (Förra året fikade över 2 miljoner människor.)
Något över 200 personer fikade i anknytning till vår kyrka och vårt Fairtradecafé. I år fick vi nämligen räkna med kyrkkaffet den 6 maj också.

Överskottet från caféförsäljningen Ä drygt 6000 kr Ä har skickats till Diakonias vårinsamling. Den går i år till rohingyska barn i flyktingläger i Bangladesh. Med hjälp av teater, lek och utbildning får barnen möjlighet att bearbeta sina hemska upplevelser och åter hitta glädje och trygghet.
Sedan augusti 2017 har över 650 000 rohingyer flytt från Burma till flyktingläger i Bangladesh. (Hela folkgruppen var 3 miljoner.) Rohingyer är en statslös, muslimsk minoritet i Burma som fördrivits. Förföljelsen kunde innefatta mordbränder, våldtäkter och till och med mördande Ä ofta framför ögonen på barnen. Därav Diakonias vårinsamling.

Om du ytterligare vill stödja dessa barn, kan du skicka in en gåva till Diakonia, bg 903-3044 eller swisha 90 3304 4. Märk ditt bidrag "Katastroffond".

Vårens klädinsamling packades på lastbil den 22 maj och transporterades över till Estland. Tack alla som bidragit och jobbat!

Flitiga fingrar och Gubbfixarna har även i år ordnat så att resursmaterial (bandage och barnkläder med mera) kommit iväg till Kongo. Behovet är tyvärr stort i den här mycket oroliga delen av världen.

Nya Prylladan har åter igen slagit upp portarna för sin försäljning. Se efter om ni har något hemma i era gömmor som ni vill skänka dit. Det mesta går att sälja. Se också efter om du har möjlighet att jobba något eller några pass. Prata med Agneta Johansson eller någon annan i Prylladegruppen.

Överskottet från försäljningen kommer att delas upp på följande sätt:
14 % Katastroffond (Akut aktuell insats. Till exempel jordbävning)
14 % Läxhjälp till romska barn i Rumänien
28 % Missionsprojekt som drivs av Equmeniakyrkan (Projektet inte bestämt nu när jag skriver detta)
14 % Lokal social stöttning
30 % Bygg- och reparationsfond för Missionskyrkan

Open Doors uppmuntrar och uppmanar oss att be för muslimer just nu under ramadan (15 maj Ä 14 juni). Bönerna kan förändra både dem vi ber för och oss. Under ramadan är många muslimer mer öppna för tilltal från Gud och många människor har mött Jesus och fått sina liv förändrade. Vi kristna som ber kan också förändras och till exempel få extra kärlek till dem vi känner som är muslimer. Mer information finns på Open Doors hemsida.

Ta också med Erik Gerhardsson i dina böner. Han ska åka till Tanzania och delta i barnhemsbygge via organisationen ECONEF.

/Missionsrådet genom Eva Karin Themar

10 apr tisdag

Tankar från pastorn - Jesus inför rätta

Nästan varje gång vi närmar oss påsk tänker jag på den allra första tentamen jag fick vara med om vid pastors-utbildningen på Lidingö i början av 70-talet. Jag var så nervös trots att det bara var en enda bok som låg som grund för tentamen. Det handlade om Josef Blinzlers bok: "Jesus inför rätta".

Det var första gången jag äntligen började förstå något av djupet i Jesu liv, hans död och uppståndelse. De fyra första böckerna i nya testamentet berättar om Jesu liv.
Matteus, Markus och Lukas är väldigt samstämmiga i sina berättelser.

Men Johannesevangeliet ser lite annorlunda ut. Johannes berättar om Jesu liv utifrån en mall där Jesus gör sju resor upp till Jerusalem. Han låter Jesus göra sju tecken eller under för att visa sin gudomlighet. Han låter Jesus hålla sju tal. Men han låter oss också upptäcka det starka sambandet mellan den judiska trons påskfirande och vad det betyder att Jesus dör för vår skull.

Det som bland annat blev så starkt för mig var likheten mellan Israels uttåg ur Egypten och det Jesus betyder för min räddning. När judarna varje år på Jesu tid samlades till påskhögtid och åt påskalammsmåltiden gjorde man det till minnet av Guds frälsningsgärning när han förde Israels folk ut ur Egypten.

Än idag firar judar påsk till minne av uttåget ur Egypten. Texter, böner och sånger har utvandringen i centrum för högtiden. Påsk ska firas som om att man själv gått genom Röda havet.

Även på Jesu tid var måltidens rätter en påminnelse om utvandringen. Påskalammet påminde om lammets blod som frälst Ä räddat - Israels barn under den första påsknatten. Det osyrade brödet vittnade om att man inte hann baka syrat bröd eftersom det var så bråttom att lämna Egypten.
Fruktmosets färg skulle leda tankarna till den halm man blandade i den lera som Israels barn använde för att göra tegel vid sitt slavarbete. De bittra örterna skulle påminna om de bittra tårar folket fällde över sitt elände i Egypten. Allt detta visar vilken central ställning utvandringen hade i judens tro.

När de första kristna samlades till sin måltid - nattvarden - inte bara vid påsken utan under hela året, var det inte uttåget som stod i centrum, frälsningen, räddningen ut ur Egypten. Det var en ännu större frälsningsgärning - Jesu död och uppståndelse - som befriade mänskligheten från fångenskapen under synd och död.

Varje år under fastan och passionstiden följer kristenheten världen över steg för steg evangeliernas redogörelse för den kedja av händelser som skulle sluta med korset på Golgata kulle. Ingen annan händelse i mänsklighetens historia har kommit i närheten av att behålla sin aktualitet genom tiderna.

Allt gott!

/Sven Holmqvist

10 apr tisdag

Missionsrådet berättar

Klädinsamling
Ett säkert vårtecken är när det är dags för klädinsamling till Estland. Du kan som vanligt lämna hela och rena kläder samt skor i gott skick. Fredagen den 20 april till och med torsdagen den 26 april står häst-transporten vid "Stallet" bredvid kyrkan. Glöm inte att lägga dina saker väl packade i sopsäckar eller kartonger.

Det är positivt att Estland blivit ett land med bättre ekonomi, men Jael Puusaag från Estland som besökte kyrkan den 11 mars och dialogpredikade med Joel, uttryckte sin oro för att invånarna i Estland inte har samma behov av Gud längre, när allt blir lättare. Trots det uppmuntrar hon oss att stödja "Friends to friends" second-hand-verksamhet dit vår insamling går, eftersom esterna har stort förtroende för de kristna secondÄhand-butikerna. Då de vet att pengarna går till hjälpverksamhet och inte till till exempel privat alkoholkonsumtion.

Fairtradefikadagen
Nytt förra året var att Fairtradefikadagen flyttats från oktober till maj månad. Där ligger den kvar i år och vi i vår församling kommer att uppmärksamma det både söndagen den 6 maj och onsdagen den 9 maj. På söndagen blir det vanligt kyrkfika med lite extra fokus på Fairtrade och på onsdagen kör vi repris på förra årets Fairtradecafé. Då kan man komma till kyrkan mellan klockan 14.30 och 16.30 för vanligt fika medan det efter klockan 16.30 även finns möjlighet att köpa tacobuffé.
Kom och delta i årets Fairtrade Challenge och som vanlig ska scouterna baka till "kalaset" (se mer på Anslagstavlan).

Val 2018 och Barnens tankesmedja
2018 är det dags för val här i Sverige. Runt hela vår jord känns det just nu som om det är ett hårt debattklimat, populism ökar och demokrati och mänskliga rättigheter ifrågasätts. Vi behöver hjälpas åt för att inte demokratin ska försvagas och mänskliga rättigheter hotas. Equmeniakyrkan, Svenska Alliansmissionen, Diakonia och Bilda arbetar tillsammans för att skapa opinion för en politik som sätter mänskliga rättigheter först.

För att öka barns delaktighet och inflytande i samhället har Diakonia lanserat "Barnens tankesmedja". Det är en plats där barn kan prata om mänskliga rättigheter och smida planer för att förändra världen. Barnens smarta och kluriga frågor kommer att skickas till politiker. Om du har barn, arbetar med barn eller till exempel är ledare, kan du gå in på barnenstankesmedja.se och ladda ner material.

Jag vill avsluta med ett citat ur tidskriften EQUMEN nr 3 2017. Missionären Petter Hermansson som jobbar i Ecuador har en skön syn på vårt kristna uppdrag. Hans uppmaning är
Ä Nu kör vi, nu förändrar vi det i världen som fortfarande är galet.

/Eva Karin Themar, Missionsrådet

9 feb fredag

Missionsrådet berättar

Missionsrådet berättar


Söndagen den 12 november 2017 inträffade en kraftig jordbävning i norra Irak, nära gränsen till Iran. Minst 540 människor miste livet och massor av andra blev utan hem. Via ett upprop på Facebook kunde de som ville stötta Alex och Daniels släktingar och hembygd. Vår församling har skickat 3 000 kr till de drabbade via Röda Korset. Pengarna togs från 2017 års intäkter i Prylladan.

Efter senaste Missionsauktionen kunde drygt 14 000 kr sändas till Estland. Glädjande nog kan jag berätta att läget i Estland utvecklas positivt. Kyrkorna växer då människor kommer till tro och döps. Dessutom är inte de ekonomiska behoven lika stora som för tio år sedan då vi startade projektet Brobygget. Men än har inte projektet avslutats utan det blir klädinsamling som vanligt, i april.

Annandag jul fylldes Missionskyrkan traditionsenligt av människor. Vi fick höra Emma och Martin Vilhelmsson berätta om sitt missionsarbete i Tchad. Dessutom samlade vi in pengar till "Tänd ett ljus" Ä Equmeniakyrkans mission.

Equmeniakyrkan är tillsammans med Svenska Alliansmissionen huvudmän för biståndsorganisationen Diakonia som bärs av kristna värderingar. Diakonia arbetar tillsammans med lokala organisationer för att långsiktigt ändra livet för de mest utsatta människorna i världen, mot fattigdom, förtryck och våld. Vår hjälporganisation finns i drygt 30 länder och har flera hundra lokala samarbetsorganisationer.
Om du skulle vilja ha Diakonias nyhetsbrev med korta och inspirerande inblickar i arbetet, kan du gå in på Diakonias hemsida eller prata med Eva Karin. Du kan stötta arbetet genom att ge högtids- eller minnesgåvor, eller allra helst genom att bli månadsgivare.

I kyrkan utanför köket vid serveringsbänken finns vår lilla "Fairtradeshop". Just nu går det att köpa kaffe och te där. Om du har funderingar om varorna eller önskemål om utbudet kan du prata med Anna Rydsmo eller Eva Karin Themar. Genom att välja fairtrade bidrar du till att odlare och anställda, av egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Ny "World Watch List" från Open Doors kom ut den 10 januari. Listan visar de 50 länder i världen där det är svårast att vara kristen. De fem översta länderna är Nordkorea, Afghanistan, Somalia, Sudan och Pakistan. Nordkorea toppade även i fjol och de fyra följande länderna fanns högst upp, fast i något annan ordning.
Nya på listan är Nepal och Azerbajdzjan men de två länder där det ändrats mest till det sämre är Libyen och Indien. Minst 3 066 i världen dödades på grund av sin kristna tro. Open Doors uppmanar oss att be, ge samt agera och på så sätt stötta våra kristna syskon på jorden.

Till sist vill jag bara uppmuntra dig som mötesledare att titta i predikstolen. Equmeniakyrkans förbönskalender ska ligga där. (Om inte, säg till undertecknad.)

/Missionsrådet genom Eva Karin Themar

9 feb fredag

Tankar från pastorn - Markus runt på 90 dagar

Under vinterhalvåret har vi uppmuntrat varandra att läsa den andra boken i Bibelns nya testamente - Markus evangelium.

För att få lite styrfart i läsandet finns en andaktsbok. Den finns i Missionskyrkan och du får den gratis! Om du hellre vill använda din telefon kan du ladda hem appen "Bibelstund".

Några har kommit igång. Andra har inte börjat. Men de som har provat berättar att bibelläsningen har fått tydliga former. Det beror förmodligen på att bibeltexterna för respektive dag med efter-följande kommentarer inte är så omfattande. Det går att få utrymme för det en stund varje dag.

På Equmeniakyrkans hemsida skriver man om Markus: "Om du vill läsa Bibeln är Markusevangeliet bra att doppa tårna i. Om du redan läst mycket är Markusevangeliet perfekt för en djupdykning. Markus är det äldsta och kortaste evangeliet. Fullt av det glada budskapet om Jesus; som det berättades av de första lärjungarna och lika relevant för oss idag."

Evangelium enligt Markus är en grundligt utarbetad berättelse om Jesu liv. Framför allt tar Markus upp frågan om Jesus är den judiska Messias som man hade väntat på länge. I den första halvan frågar alla vem Jesus är. I mitten handlar det om lärjungarnas tro på honom och i den andra halvan berättas om hur Jesus verkligen blev Messias, den befriare man hade väntat på. Många judar hoppades att Messias skulle störta romarna och styra som kung. Men när vi läser den här boken ser vi att han kom som en tjänare för att bygga upp Guds rike på jorden. Jesus är Guds son, men offrar sitt liv för att rädda människor från slaveriets synd.

Boken avslutas med en utmaning till oss att ta ställning till om vi vill tro att Jesus är Messias.
Markus disponerar sin text efter fem punkter:
1. Jesu dop
2. Jesu uppdrag
3. Lärjungarnas tveksamhet
4. Jesu förvandling
5. Abrupt slut

Vill du läsa mer om vem Markus var finns det mängder av kommentarer på internet. Jag tar mig friheten att sammanfatta en del av de fakta man hittat om honom:

Markus kom från en förhållandevis förmögen familj. Eftersom huset där han bodde omtalas som hans mors, Marias, och inte hennes makes, tyder det på att hon var änka. Huset var stort nog för att ha åtminstone ett stort samlingsrum. Man hade också tjänstefolk anställda, bland annat en ung flicka som hette Rhode.

Markus fullständiga namn var Johannes Markus. I det första århundradets Palestina var det inte ovanligt att en man hade två namn. Johannes var hans judiska namn som betyder "Gud har varit nådig", och Markos (Markus på svenska) hans latinska/grekiska namn som betyder "En stor hammare".

Johannes Markus var inte någon av Jesu Kristi personliga följeslagare. Det finns ingen antydan om att han ens var en av Mästarens lärjungar. Däremot är det mycket möjligt - rentav troligt - att han någon gång kommit i kontakt med Jesus. Jerusalem var Markus hemstad och han hade utan tvivel sett Jesus där vid olika tillfällen. Markus blev en kristen genom andras berättelse.

Sin kunskap om Jesus fick Markus under de år han reste med aposteln Paulus. Han följde med honom och hjälpte honom på alla sätt. Förmodligen fungerade han som assistent eller tjänare. Markus kom till tro under ungefär samma förutsättningar som du och jag har idag.

Mycket nöje med läsningen


/Sven Holmqvist

30 okt måndag

Länkar

När jag skriver detta har jag söndagens gudstjänst färsk i minnet. Tacksägelsedagens gudstjänst. Det kändes som om hela samlingen var en enda lång lovsång. Tacksamhet gick som en röd tråd genom predikan, annat som sades, och i sången. Jag kände mig väldigt glad över att se alla människor som var där.

I vår familjs vardag händer under dagarna många varierande saker, som att sköta djur, skog, grödor med mera. Ett litet exempel på något som hände här om dagen var att vi skulle dra loss en fastkörd maskin från en åker. Vad vi då använde var två stora kättingar, för att med två traktorers hjälp dra loss dumpern. Men det är inte vårt jobb jag egentligen vill berätta om utan det jag kom att tänka på lite senare. När jag funderade på vad jag skulle skriva om här, dök den grova, lite rostiga kättingen upp som en bild i mitt huvud.

Jag tänker att vår gemenskap, i bönen, kan få vara som en stark kedja, där Jesus Kristus är den sammanhållande länken. Närhelst vi kommer att tänka på någon eller något som behöver vår förbön, ska vi vara snabba att sända iväg en bön för den eller det som behöver det. Då får vi vara med i bönekedjan. Det är inte alla av oss som möts så ofta så vi har möjlighet att tala om hur mycket vi uppskattar varandra, men i bönen kan vi få vara med och be för, och välsigna, varandra.

Med bilden på den rostiga kedjan gick mina tankar vidare. Ibland känner vi oss "rostiga". Vi tycker att vi inte är dugliga nog för att ålder, brist på ork och talang sätter stopp. Men fysisk svaghet och andra tillkortakommanden är inget hinder för att vara med i bönekedjan. Där är vi alla viktiga.

I cd-spelaren i bilen hör jag Carola sjunga: Käre Gud jag har det gott. Tack för allt som jag har fåttÄ Tack för liten och för stor. Gud bevare far och mor och alla barn på jord.

Tacksamhet och förnöjsamhet är en av livets stora tillgångar. Tacksamhet föder engagemang. Precis så som sångtexten övergår från tack till förbön kan våra liv få vara. Vi kan känna tacksamhet över stort och litet och därmed vara med och be för både det som ligger oss närmast, familj och vänner, men också det som finns i ett större perspektiv, både långt borta och nära.

Gud, hjälp oss att vara en länk i kedjan.

/Maria Björketun

30 okt måndag

Missionsrådet berättar

Tack alla ni som skänkte kläder och annat till Brobyggets insamling till Estland. Tack ni också som hjälpte till att lasta lastbilen och fixa fika.

Världens Barn-insamlingen firar 20-års-jubileum i år. Och som de sa vid summeringen i tv:n, så skulle den här kampanjen i "den bästa av världar" inte behöva finnas, men så är det nu inte. Över 80 miljoner kronor har samlats in i år och fördelas nu mellan de 14 organisationerna som deltar. Över 1,5 miljard kronor har samlats in under de 20 åren som gått, och förändrat många barns villkor. Tack till dig som hjälpt till att samla in och till dig som gett av dina tillgångar. Vi gör skillnad.

19 Ä 26 november äger årets Kyrkornas globala vecka rum. Ända sedan 2003 är det en vecka då kyrkor samtidigt och tillsammans uppmärksammar globala rättvisefrågor. Över 3000 församlingar och organisationer i Sverige erbjuds vara med. Tidigare kallades den ekumeniska u-veckan.

I år är temat "Hållbar värld för alla". Världens länder har bestämt 17 globala mål som vi fram till år 2030 tillsammans ska försöka nå. Vi ska arbeta för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämställdhet och lösa klimatkrisen. Målen kallas Agenda 2030 eller Globala målen för hållbar utveckling.

Hur berörs vi i vår församling och vad kan vi bidra med?

Under Kyrkornas globala vecka infaller vår Missionsauktion. De senaste åren har 10 % av intäkterna gått till våra systerkyrkors arbete i Estland, så även i år. Sven Johnatan Siidback är barn- och ungdomskonsulent i Unionskyrkan i Estland och Equmeniakyrkan står för hans lön på 64 000 kr. Vårt bidrag från auktionen utgör en välkommen del.

Många är de timmar som Prylladan hållit öppet i sommar och många har lagt ner ett stort arbete där. Resultatet blev drygt 110 000 kronor som nu fördelas på följande sätt:

Ca 32 000 kr till svältkatastrofen i Afrika

Ca 32 000 kr till läxhjälp för romska barn i Rumänien

Ca 16 000 kr till social stöttning i närområdet

Ca 34 000 kr till bygg- och reparationsfond för Ingarps Missionskyrka

Både jul och Equmeniakyrkans insamling till internationellt arbete närmar sig. Temat för insamlingen är, som du säkert vet, "Tänd ett ljus Ä Syrien". Vår gåva går till att ge särskilt stöd till skolgång för syriska flyktingbarn i Libanon och till att bistå syriska familjer, som är kvar i hemlandet, med både medicin och mat, samt även där barnens skolgång. Vi kan stödja landet i deras arbete för en varaktig fred och återuppbyggnad. Ge våra medmänniskor nytt hopp om en framtid.

Glöm inte att be för vår mission!

Jag vill avsluta med ett citat från Kyrkornas globala veckas hemsida:

"Om alla goda krafter hjälps åt kan vi förändra världen".

/Missionsrådet genom Eva Karin Themar

30 okt måndag

Tankar från pastorn - Assisi

Assisi, Italien 12 oktober 2017

Idag har jag gått på gator och torg i Assisi. För ungefär 800 år sedan levde den helige Franciskus av Assisi här. När han en gång bad framför ett krucifix i det förfallna kapellet San Damiano talade Jesus Kristus till honom. Det mötet förändrade allt för Franciskus.

Han var ett av många barn till Pietro Bernardone, en rik tyghandlare och hans hustru Pica. Pappan reste mycket och var i Frankrike när Franciskus kom till världen. Därför var det modern som gav honom namnet Giovanni (Johannes). Men pappan kallade honom alltid Francesco (Franciskus) som betyder "den lille fransmannen". En del menar att det var ett sätt för pappan att hylla Frankrike.

Den unge Franciskus hade alla möjligheter att leva ett gott liv fyllt av äventyr och nöjen. Hans stora dröm var att få bli riddare. Det pågick nästan alltid något krig med någon av städerna i närheten. Han deltog därför 1202 i ett militärt slag mot Perugia. Men han togs till fånga och hölls ett år som krigsfånge. Den erfarenheten ledde till en personlig omvändelse för Franciskus.

Den stora vändpunkten blev en upplevelse i kapellet San Damiano utanför Assisi. En gång när han bad framför krucifixet i den lilla, förfallna kyrkan hörde han en stark röst inom sig som sade: "Franciskus, gå och återuppbygg min kyrka". I början tolkar han uppmaningen bokstavligt. Med sina egna händer börjar han renovera och återuppbygga San Damiano kyrka.

Franciskus var också starkt påverkad av bibeltexterna om att leva i fattigdom. Därför sålde han en del av sin fars varor för att bekosta renoveringen av kapellet och för att ge till de fattiga. Det ledde till att hans far ställde honom inför rätta. Alla relationer bröts mellan far och son. Franciskus lämnade tillbaka allt han fått av sin far. Han avsa sig sitt arv och andra medfödda förmåner och gav sig iväg hemifrån. Det berättas att Franciskus klädde av sig naken offentligt för att riktigt tydligt visa att han menade allvar.

Efter att ha brutit med sin far levde Franciskus bland de spetälska och ägnade sig åt att reparera kyrkobyggnader. Han tiggde och gav så mycket han kunde åt de nödlidande. Själv levde han i största försakelse.


Så småningom börjar han förstå att Guds uppmaning om att återuppbygga Guds kyrka måste tolkas på ett djupare, andligt plan. Man menar att han redan efter 5 år hade 5000 följare. Idag finns Franciskus efterföljare över hela världen. Franciskus bön har blivit en förebild för miljoner människor.

/Sven Holmqvist

Franciskus bön

Herre, gör mig till ett redskap för Din fred.

Hjälp mig att bringa kärlek där hatet gror,
tro där tvivlet råder, hopp där förtvivlan härskar.

Hjälp mig att skänka förlåtelse där oförrätt begåtts,
att skapa endräkt där oenighet söndrar,
att sprida ljus där mörkret ruvar,
att bringa glädje där sorgen bor.

Mästare, hjälp mig att söka inte så mycket att bli tröstad som att trösta,
inte så mycket att bli förstådd som att förstå,
inte så mycket att bli älskad som att älska.

Ty det är genom att ge som vi får ta emot,
genom att förlåta som vi får förlåtelse,
genom att mista vårt liv som vi vinner det.
Det är genom döden som vi uppstår till det eviga livet.

29 aug tisdag

Tankar från pastorn - Allt har sin tid

Sensommar och tidig höst brukar vara min bästa tid på året. Det är då jag har som mest energi, mest lust till att ta tag i projekt och hitta på nya saker. Skogen är full av svamp och bär som bara väntar på att plockas och höst-terminsstarten kommer samtidigt som den friska, klara luften. Känslan i mig när hösten kommer är att allt är möjligt; nu kör vi!

Men detta år blev annorlunda. Redan innan sommaren så började jag få rejält ont i kroppen och orken fanns inte alls som den brukar. Att vara gravid och succesivt bli tyngre och tyngre tar såklart på krafterna, men orkeslösheten och smärtan var en helt annan än den jag kände igen från tidigare graviditeter. Och när sensommaren kom var det inte mycket som fungerade som det skulle i vardagen. Bara att komma ur sängen på morgonen kunde vara en kamp och små saker, som att dammsuga eller gå en kort promenad har plötsligt blivit näst intill omöjligt.

Sinnebilden för den här sen-sommaren och tidiga hösten för min del är när jag och familjen kör ut till skogen, och medan de andra glada traskar iväg för att plocka svamp så får jag sitta kvar vid bilen med en kaffekopp och vänta. Otillfredsställande, minst sagt.

Jag tror att vi flera gånger under livet kommer att få vara med om att vi av olika anledningar inte orkar eller förmår allt det som vi vill. Olika saker händer och det uppstår saker som begränsar oss och vår kapacitet. Och visst är det frusterande att inte kunna göra det man är van att göra, inte orka det man brukar orka! När andra glatt traskar iväg, med både lust och energi, så får man ensam sitta kvar där man är. Och vänta.

Det finns ett bibelord från Predikaren som ofta har återkommit till mig den senaste tiden, och kanske är det också ett ord till dig: Allt har sin tid.

Det kan låta självklart, men för mig har det varit en viktig påminnelse särskilt de dagar då jag varit som mest frustrerad över det som begränsar min vardag just nu. Allt har sin tid (Pred 3:1).

Predikaren skriver vidare: Det finns en tid för allt som sker under himlen. /Ä/ En tid att riva ner, en tid att bygga upp. En tid att gråta, en tid att le. En tid att sörja, en tid att dansa. /Ä/ Allt vad Gud har gjort är skönt i rätta stunden. Han låter människor urskilja ett sammanhang, men aldrig kan de fatta Guds verk från början till slut.

Denna sensommar var det inte tid för mig att fylla frysen med bär eller svamp. Det var inte tid att dra igång ett stort projekt eller starta något nytt. Denna höst är en tid för kaffedrickande vid bilen, då jag har all tid i världen att lyssna till hackspetten som knackar i sitt träd.

Allt har sin tid. Jag vilar i de orden. Och jag inser mer och mer att det faktiskt finns liv också i det avskalade och i det begränsade. Mer liv än man först kan tro! Det är bara på ett annat sätt.

När jag satt vid bilen och surade lite över att jag gick miste om en av mina absoluta favorit-sysslor (plocka svamp) så kom det över mig en tydlig närvaro. Jag förstod att jag inte var ensam där jag satt, utan att Jesus var där
tillsammans med mig, alldeles nära. Det som begränsar mig begränsar uppenbarligen inte hans förmåga att nå mig - tvärt om! När det blir lite tystare runt omkring så kan vi bättre höra hans röst.

Jag önskar dig som läser detta en riktigt fin höst! Med klar frisk luft, hög himmel och fylligt innehållsrika dagar. Jag önskar dig också energi, upptäckarglädje och lust - liksom den nödvändiga vilan emellanåt. Och om det inte blir som du hoppats eller trott, om orken eller förmågan begränsas, så kom ihåg: Allt har sin tid.


/Johanna Fredrixon

Om bloggen

Här delar församlingsmedlemmar med sig av sina upplevelser i vardag och helg.

Kristin Lovén har skrivit många texter i vårt tryckta programblad och några av dem publiceras här.

Vårt aktiva missionsråd berättar om lokalt och globalt missionsarbete.